I’m not a robot

Bild 2013-06-09 kl. 06.00
Bildbevis: Sur mamma.

Det finns så många bitar i ett föräldraskap som i förväg är omöjliga att veta hur de kommer att vara, hur de kommer träffa en själv. Det finns schablonbilder där en del visar sig stämma, andra träffa helt fel.

Själv hade jag inte så mycket föreställningar om hur just jag skulle fungera som mamma, för mig var mamma = en förälder. Därför har jag värjt mig lite mot uttryck som antytt att jag har en särställning hos mina barn. ”Mamma är alltid mamma” och liknande. Jag och Nicklas har ju i princip tillbringat lika mycket tid med barnen, jag har inte ammat, så jag har aldrig greppat det där med att jag skulle stå för en större chunk av något. Sedan har jag i perioder gjort det, men på samma sätt har Nicklas, särskilt efter att Sixten kom och vi mer fått ta var sitt barn.

Jag har i många fall känt mig mer som en generaliserad pappa, och det säger jag inte som att det skulle vara en a: dålig sak ,eller b: finare/bättre/coolare sak, utan nu talar jag utifrån min uppfattning över hur man ofta generaliserar kring pappor/mammor: Jag är inte en särskilt orolig förälder, jag har inga problem att släppa dem ifrån mig, jag har aldrig känt att jag har de yttersta kunskaperna eller sista ordet kring mat, kläder eller sömn. Så mamma = inte nödvändigtvis förstatjing.

Eller som det här: Jag förberedde min predikan igår natt och somnade därför vid 01.30. Sonen vaknade 05, och det var min tur att gå upp. Då är jag inte på mitt bästa humör, kan vi väl beskriva det som. Då är jag sur, och får jobba mitt hårdaste med att tolerera mina (odågor till morgonpigga) barn. Jag lyckas inte alltid. Så mamma = sur.

I födelsedagspresent önskade jag mig av Nicklas att få vara helt själv hemma, utan barn, utan man. Det kan vara så att det blir av i veckan som kommer, och jag dansar lite glädjedans på insidan varje gång jag tänker på det. Ja, jag kommer längta efter mina barn, men jag längtar även efter att vara själv. Så mamma = ensamlängtsdans.

Man kanske skulle kunna dra till med att mamma = människa. Grattis barnen, ni slapp (allra troligast) en cylon till mamma!

Stupiett, Stupiett

Bild 2013-06-06 kl. 20.13

Man går upp före klockan 06 för att ett visst litet barn vill det. Man väcker maken kl. 08 och går och tränar, sätter några nuvarande personligt bästa med vikterna, hurra osv. Man går hem, tar en proteinshake, svidar om till målarkläder och åker sedan och renoverar i kyrkans nya barnlokal i fyra timmar. Man handlar lite mat. Man åker hem, leker, badar med och matar barn, dock ej samtidigt. Man byter av med maken så att han kan åka och fortsätta renoveringen. Man nattar barnen själv.

Sedan, efter det, när barnen har somnat. Då ska man förbereda en predikan. Man kanske inte kan ge mig MVG i planering precis.