Böcker, oh böcker

För några veckor sedan fick jag ett sådant läs-sug. Det var ett sedan länge mycket efterlängtat sug eftersom jag har haft svårt att känna ro för läsning. Nu var det som att jag nästan fysiskt kunde känna en klåda över att inte få läsa, kli i fingrarna efter sidbläddring.

Jag har så många minnen kopplade till timmar med böcker, världar som öppnas (yadayadayada), den där speciella lukten från äldre biblioteksböcker.

Så jag gick resolut in i en bokbutik och gav mig tid till att scanna av pockeutbudet, använde de vetenskapliga metoderna snygga-omslag och tilltalande-titlar och gick igenom A till Ö av författare. Skrev ned titlarna på det jag ville läsa och åkte sedan hem och beställde alla böcker på biblioteket, denna underbara institution.

Så vips hade jag en hel drös med böcker att läsa, och på samma sätt som när man plockar på sig smågodis var det en salig blandning av högt och lågt. Ibland är man sugen på att goffa, och då kan fulchoklad gå alldeles utmärkt.

Jag började med att bränna av tre böcker med vampyr-tema, först de två första böckerna i serien som True Blood bygger på, och sedan första boken i Twilight-serien. Och böckerna gav ungefär samma utslag som teveserien/filmen för mig – True Blood har en humor som helt saknas i den melodramiska Twilight-världen, även om Twilight-filmerna har sin dos av high school-drama som jag är lite av en sucker för. Men inte blir det lättare att tycka om Edward (Twilight) via boken, i filmen har de ändå tonat ned en del av den incestuösa tonen mellan Edward och Bella (han är ju trots allt över 100 år gammal, och hon blott 17). Det är alldeles för mycket famnvaggning i boken. Så i battlen True Blood – Twilight blir jordskredsseger för den första, både i bok- och serie/filmväg.

Efter det bet jag tag i en av de till synes matigare böckerna, "Berättelsen om Edgar", som är ett över 600-sidor långt epos om en kennelfamilj på den amerikanska landsbygden. Jag gav den 200 sidor, det var ungefär så långt jag kände att författarens ambitioner räckte. Till slut blev det lite pekoral över det hela.

Så tillbaka till ännu en lösviktsgodis-bok, "Stäppens krigare" av Colin Iggulden. Jag har läst några av hans Caesar-böcker, men tappade intresset efter två, tre stycken. Det här är de manliga motsvarigheterna till chicklitts, Marian Keys och alla de där. Det är en serie om mannen som skulle komma att bli Djingis Khan, det är mycket äta rått kött, hämnas sin döda far och hämta hem en fru från grannstammen. Jag kommer nog inte läsa följande delar, det var lite för nyanslöst för min smak.

Sedan kommer vi in på finchokladen, Anton Berghs marspanbröd, fylligt och med kvalité (men även sådant som en del tycker är trist). "Presidentens hsutru" är en fiktiv berättelse om Laura Bush liv, från barndom till livet som First Lady. Själva Laura, som i boken heter Alice, presenteras förvånande nog väldigt vagt, trots att jag delat runt 600 sidor med henne så kan jag inte frammana en inre bild över hur hon skulle kunna se ut. En lite märklig brist i en bok som trots det är mycket läsvärd och intressant. Författaren har förmågan att fånga vardagsliv och vardagstankar utan att tappa den stora, röda tråden, det blir stort och smått i en och samma bok. och framförallt: så mycket kärlek.

Just nu har jag påbörjat både "Vad jag älskade" av Siri Husvedt, gift med kanske mer kända Paul Austen, och "Glädjestranden" av Ellen Mattson, vi får se om någon av dem fastar. Jag har ett kritiskt moment i själva startsträckan, jag har inte mycket tålamod med böcker som inte tidigt lägger an en ton som jag kan uppskatta. Det behöver inte vara lättsamt, men tonen och drivet är viktigt för mig för att jag ska fortsätta. Jag har inga som helst skrupler kring att inte läsa färdigt påbörjade böcker.

På tur står sedan "Stolthet och fördom och zombier", Jane Austen goes levande döda, och så funderar jag på att ge mig på en ny fantasty-serie, "A song of fire and ice" av George R. R. Martin. Det är dags att hitta lite subsitut till The Wheel of Time.

3 tankar om “Böcker, oh böcker

  1. Asså…
    Conqueror blir så väldigt mycket bättre efter första boken!
    När de börjar göra det mongolerna gjorde bäst, plundra!
    Fast jag är väl en otrolig sucker för alla Conn Igguldens böcker.
    Läser Emperor nu för 3e gången, första gången på engelska =)

    A Song of Fire & Ice kan förövrigt vara den bästa bokserien jag läst. =)
    Den är så sjukt mycket mer koncentrerad och vågad än The Wheel of Time. Så kör på den!

  2. Jag råde å det bestämdaste att INTE läsa zombie-boken, utan hålla dig till orginalet som inte kan läsas nog många gånger!

  3. Ludde: Ja, jag är ju INTE det. En sucker för dem, alltså :) Har du Martins-böckerna att låna ut?

    Susanne: Ah, men det LÅTER ju så bra, vad kan gå fel liksom! :D

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s