Kvinnor kan…yoga

Kvällen har tillbringats med kvinnor av den bästa sorten. Vi har startat ett nätverk/studiegrupp/kalla det vad du vill där det genomgående temat är att prata om kvinnor-män-samhälle/genus/feminism/kalla det vad du vill. I vilket fall behövligt och intressant.

Och på tal om det fick jag idag en inbjudan till en tjejkväll i Handelsbankens regi. Vi skulle få prata pensionssparande, äta smörgås och sedan avsluta kvällen med poweryoga. Jamen tjena vilken kombination.  

Håkan Hellström 29/10

Igår var det första gången Håkan för mig. Trots att jag har hängt med sedan andra albumet har det aldrig blivit av att jag har gått på någon konsert, något jag idag sörjer lite eftersom jag håller album nummer två och tre som bäst.

För mig var Cirkus en näst intill perfekt lokal för detta ändamål. Jag har svårt att föreställa mig Håkan på de stora arenorna.

Från inledande "Tro och tvivel" var det Håkan och hans utspillda hjärta hela vägen ut. Håkan var som längtan själv personifierad och det svämmade över så pass att jag stundtals stod och bara värkte på insidan, det blev som att allt jag har haft av turbulenta känslor på sistone speglades i det som hände där framme och det är vackert och sorgligt till bristningsgränsen och allt på samma gång.

För du är det finaste jag vet
när allt annat här
är falskt och fel

De som inte förstår hur musik kan tala till en på ett sätt som inget annat kan inte förstått mycket, eller åtminstone gått miste om något stort.

Och det känns som jag har gett allt jag kan ge
Ändå har jag inte hittat vad jag letat efter
Jag har varit i alla städer
Letat efter dig

Sedan kanske den där magin inte riktigt bar hela vägen hela tiden. Jag och Åsa pratade om det efteråt, att när det blir så mycket längtan, så mycket spegling i vad det är att vara sårbar och bränd så kan det behövas hopp om något mer för att väga upp det hela. Och om man då som Håkan sade i mellansnacket, att man egentligen inte kan förändras, då tar det stopp där för mig. Då måste något annat ta vid.

Men ändå. Man kan inte få allt av en människa. Det har aldrig varit tänkt så. Och jag har faktiskt något annat som kan ta vid.

Jag vet inte vem jag är, men jag vet att jag är din
och att dina ord i natten är det enda som når in

Kvalité- och kvantitetstid

Hela den vanliga arbetsdagen var riktigt usel idag. Svårt att komma igång, och när jag väl gjorde det blev jag mest bara störd. Det är svårt att riktigt ta tid för det där grotta-ned-sig-arbetet på en aktiv arbetsplats.

Tur då att timmarna mellan 16-20 var lite lugnare och i princip ostörda. Då fick jag äntligen något gjort.

”Creating the holiest churc logo possible”

Jag läser i princip aldrig blogginlägg på engelska. Jag är för lat. Men här handlar det om kommunikation och dessutom kyrklig sådan, så jag läste. Och fnissade lite. Vad var det jag sa om Comic Sans nu igen? Djävulens typsnitt. Fast det blir onekligen lite pest-eller-kolera-varning på detta, Comic Sans eller nödvändigheten av att förvandla ett "T" i kyrknamnet (om man har ett) till ett kors. SameSame liksom:

"Everyone knows that if you have the letter "t" in your church name/logo, it better be spelled out in the shape of a cross. I know through Christ we are free from the law, but the "t law" is still in effect. If you refuse to adhere to that, a team of Christian graphic designers come to your church and confiscate your copy of Photoshop and Illustrator and take all your fonts except for Comic Sans.

But what about the other symbols of faith? If you wanted to create the ultimate, super holiest Church logo, what would it include? And how would you judge it?"

Här kan man läsa hela inlägget.

Vara här, längta dit

Morgondagens prognos för Osaka är 20 grader och lite sol. Nu är det i och för sig tre veckor tills vi ska åka dit, men om utväxlingen i väder fortsättningsvis är jämn mellan Osaka och Botkyrka så ska jag nog ändå känna mig ganska nöjd när vi kommer dit. Imorgon ska vi nämligen få 8 grader här. Allt som är mindre kyligt än här välkomnas.

Utmaningen

Jag har blivit utmanad av Jonas att svara på sju frågor om mig själv ("Berätta sju saker om dig själv, både alldagliga och oväntade") och sedan skicka utmaningen vidare. Vi får se hur det blir med att skicka vidare, men här kommer det:

Jag skulle ju bli förlagsredaktör och jobba med böcker. Utbildade mig därför till Kulturvetare med en magisterexamen i idéhistoria (min d-uppsats var en genusanalys av den debatt om kvinnliga ledare inom frikyrkan som härjade i Tidningen Dagen på 80- och 90-talet). Sedan fick jag praktikplats, sommarjobb och extrajobb som lektör på W&W men insåg då att det inte var något för mig. Häpp.

Min pappa var pastor, Nicklas blev pastor. Nu verkar det som att mitt eget liv går något åt det hållet. Otippat.

Jag lärde mig simma när jag var 15. Innan dess var jag bra på att fusksimma.

För en 7-8 år sedan var jag grym på att författa slogans och vinna tävlingar. Jag vann resor, dataspelskonsoller, pengar och en massa annat.

När jag var 13 spanade jag in Nicklas för första gången. Vi blev tillsammans när jag var 15, och efter en vecka skrev jag i min dagbok att det kändes som att han kanske kunde vara "den rätte". Naivt så klart, men det visade sig stämma.

Min garderob består enbart av röda, svarta och vita kläder.

Jag har varit sångerska i ett band som bestod av delar av ett ungt Blindside och några andra. Vi hette Puffin och hade en spelning, sedan satsades det på Blindside istället och vår satsning rann ut i sanden. Jag förstår varför.

Jag skickar vidare till Stephanie, Jullan, Kerstin och Rymdhunden. Ja, och sedan skulle Anton gärna få anta den också, men jag misstänker att han av princip inte vill.