botkyrka-styleee

Dogge chattade med Aftonbladets läsare här och knäckte några schyssta citat:

Emilie säger: Tycker du inte du tappar lite cred när du gör reklam för, exempelvis el-giganten?
Dogge Doggelito säger: fuck cred, cred betalar inte min hyra men de gör el giganten, stort tack till elgiganten som stödjer å sponsrar mej, otoligt nog e det ett norsk företag, längtar tills nåt svensk företag sponsrar mej
Johanmr1 säger: Hur många personer har gått fram till dig och sagt något "Cykel på köpet" skämt de senaste två åren?
Dogge Doggelito säger: typ 30000 pers typ 200 pers om dan, cyckel på köpet e min största hit

NateDogg säger: Tja Dogge! Om du fick välja att träffa en person i hela världen, vem skulle du valt då?
Dogge Doggelito säger: shakira

T.O.N.Y
säger: säg en FET hiphop bil….
Dogge Doggelito säger: volvo v70

ee
säger: Vem är snyggast i Sverige?
Dogge Doggelito säger: katarina på rapport

Jag gillar Dogge.

 

Budget-flärd

För alla ni flickor och pojkar som sminkar er så har jag två budgettips. Det ena är H&M:s egen concealer, den bästa jag har provat faktiskt. Slår lätt Clinique och YSL:s dyra, speciellt om man vill ha en lite mer täckande. Det andra tipset är ACO:s mascara ("Gentle Defininig Mascara"), om man mer är ute efter längd och inte volym. Klibbar inte, lätt att jobba med. Knäcker Estée Lauder och Face med flera. På hårfronten rekommenderar jag saltvattensprej samt gelvax från Proffs (finns på H&M), båda snittar väl på sisådär trettio kronor stycket.

”Ja, på den här byrån kan man köpa sig en anställning, det är korrekt uppfattat”

Idag när jag surfade runt dök plötsligt den här annonsen upp (klicka för större variant):

Kan någon förklara för mig de olika komponenterna i detta. EU och Spanien-sponsrad reklam –  säger man det för att EU och Spanien vill synas lite, eller för att man tror att EU och Spanien ger credd? Vad gör man reklam för egentligen – EU, Spanien, Intercitrus eller bara apelsiner och clementiner i allmänhet? Varför inte citroner och satsumas? Och "Ha en god dag?"

Tv-serier utan slut

Förkylning en masse equals tv-serier. Jag har laddat med House, Heroes, Dexter (det finns ju nya nu som jag helt har missat!), och så betar jag och Nicklas tillsammans av The Office (den amerikanska varianten). Den kanske inte är fantastisk, men den är onekligen naggande god. Nackdelen med att titta på serier i efterhand är att man kommer i kapp så snabbt, nu har vi bara några avsnitt kvar tills vi är i kapp med USA-sändningarna.

Tyvärr är det med The Office som alla andra amerikanska serier – pengarna går före allt annat och serien tappar i kvalité ju längre den får fortgå. Tänk om man någon gång kunde få följa en serie som faktiskt slutar medan den fortfarande är på topp! Eller åtminstone innan den så uppenbart bara dras ut för pengarnas skull. Möjligtvis att Seinfelt höll måttet, men någon annan (avslutad eller pågående)? Kanske Freaks and Geeks. American Dreams lades ju ned i förtid tyvärr. The Comeback var onekligen ett föredöme.  

Det här klippet från The Office är för övrigt det bästa, men det är knappast särskilt roligt om man inte har sett serien.  

Det svarta fåret

Innan min mamma gifte sig gick hon husmödraskola och lärde sig en massa om hem och mat. Vilket gjorde att jag har värsta praktmamman – sex barn har hon fött fram och ändå har hon alltid haft ett klanderfritt hem, producerat hemsydda kläder, tjugo sorters kakor till jul, egen vinbärsgelé, egensydda överkast, all mat lagad från scratch (utom raggmunkar av någon konstig anledning, det köpte hon på mix), samt bakat bullar och bröd. Nu är hon en trädgårdsfantast och får alla att ooh:a när de besöker hennes och pappas torp.

Nåväl, med detta sagt är det kanske inte så konstigt att det under min barndom gick ett ihärdigt rykte om att jag i själva verket var upphittad i en soptunna. För jag kan ju i princip inget av det där! Visst, när vi ska ha kalas kan jag och Nicklas dra av rätt så bra med mat och onyttigheter, men till vardags ser det torftigare ut. Vi är hopplösa på att laga mat och lever på blodpudding (inte jag såklart), pasta, pannkakor och hämtmat på helgerna. Det skulle vara på sin plats med lite fler enkla vardagsrätter, så därför har jag idag beställt Arlas kokbok.

Just nu väntar jag på att storasyster ska rädda mig med lite överbliven cateringmat. Hon är galet duktig på mat och efterrätter, vilket har lett till att hon har fått börja med spontan-catering för att folk vill att hon ska fixa deras fester. Det framgår alltså med tydlighet att hon inte hittades i någon soptunna.  

Sjuk

Igår satt jag på ett halvdagsmöte och tryckte i mig värktabletter utan att det hjälpte. Jag sa ungefär två meningar på en hel eftermiddag, men det berodde mer på att jag var där som ett slags alibi än på att jag mådde kasst. Så att jag därför redan på eftermiddagen bestämde mig för att vara hemma sjuk idag visade sig vara ett bra beslut, idag mår jag rätt risigt och sov till 11.

Jag har ju tävlat lite med mig själv kring detta med att vara hemma från jobbet p.g.a sjukdom, och det tog nästan två år från förra gången som var direkt efter julen 2005. Jag har varit hemma i förebyggande syfte sedan dess, men då har jag ändå kunnat jobba hemifrån. Så nu ska jag minsann vara sjuk på riktigt, det är ju….inte så roligt, men äh. Jag hoppas att jag orkar ligga framför tv:n och slockna framför någon tv-serie, annars blir det så fruktansvärt trist.