Rädsla

Ok, jag är kanske inte per definition en precis modig person. Jag har alltid varit rädd för bråk, stök, fylla och allt sånt där. Jag är nog lite småharig. Men samtidigt blir jag så arg över det, för att det fins så många situationer som genererar rädsla hos mig.

Idag kom jag in på Tullinge station kl. 21. Fredagskväll, och det är mörkt, men jag tänker att 21 ska ju inte vara någon tid. Vad händer kl 21, liksom? Tja, sånt här kanske, om man bor i Botkyrka. Men jag vill ju vara stursk och vill inte ge efter för att vara rädd, så jag börjar gå. Passerar ungdomsgäng nummer ett när jag går igenom ett mörkt centrum. Ser lite (vuxna) människor lite längre fram, men det var visst halvberusade människor som tog en rökpaus utanför kvarterskrogen. Jag pinnar på, över en parkeringsplats, förbi huset där Anna Lindhs mördare bodde, lite kuriosa-sightseeing. Bara jag kommer upp för backen så finns det lite hus. Fast vad vill den där bilen som kryper bakom mig, skönt att han svängde av.

Väl uppe och förbi backen (och husen) har jag en ganska mörk gångsvägssträcka med lekplats och parkeringshus runt om. Där går jag förbi högljudda ungdomsgänget nummer två, och möter fyra ungdomar till på vägen. De är så skruvat att känna sig hotad av tonåringar! Alla jag känner är ju jättebra! Fast det är klart, de jag känner hänger inte och lever om på de lokala gångvägarna.

Jag andas inte riktigt ut förrän jag möts av mitt områdes galet starka lampor, och tänker att "nästa gång tar jag en taxi". Fast det gör jag ju aldrig, för jag tycker att det känns lika fånigt och uppgivet varenda gång – jag SKA kunna gå hem och känna mig säker. Fast det är ju just det jag aldrig gör. 

Det är så sjukt att man ska vara rädd. Jag skriver inte att jag behöver vara rädd, för det kanske jag inte gör, men samtidigt klarar jag inte av att helt mota bort de där känslorna och tänka "äh, vad kan hända, här händer ju aldrig något". För det gör det ju. Jag vet, statistiskt sätt blabla. Jag är ändå rädd, och jag tycker inte om det.    

  

Matchpoint

Efter att ha slitit med studierna till sent igår tyckte jag att det kunde vara på plats med en film ikväll. Och det i sig var väl ett bra val, men filmen var en besvikelse.


Match Point var helt enkelt ingen höjdare. Jonathan Rhys Meyers kändes stel som en docka och Scarlett Johansson fick mest bara vara snygg. Spänningen som skulle byggas upp kände jag inget av. Det är roligt att Woody Allen gör något annat än hans vanliga flaggskepp hysteriska dramakomedier, men det här får räknas till en av hans minst intressanta filmer. Hur den kunde få fem getingar av Expressen greppar jag inte alls.

London – syskon

Det var ju en syskonresa, om än något stympad. Stora bror kunde inte följa med trots allt, vi kommer aldrig förlåta herr Wells.


Stora syster precis när vi anlänt.


Det är aldrig fel att leka med maten.


Vi tog upp en stor del av Piccadilly.


På nudelstället hade de långbänkar, så där fick vi plats.


Lilla syster passade bra in i den snygga omgivningen.

 

London – snygga vyer

Det fanns mycket schysst att titta på i London. Speciellt på kvällen när vi gick längst med Themsen och allt var upplyst.


London Eye i bakgrunden.


London Eye – lite närmare


Värsta rymdskeppen. Cocoon me!


Det ser rätt så rejält ut, det där parlamentet.


City of blinding lights, eh?


Jag föreslog för min lillasyster att vi skulle ställa oss och dra av Fergies "London bridge" på plats. Hon såg lite besvärad ut.


Björkallé utanför Tate.


Schyssta glasfasader.

London – saker att gilla

I London fanns det en hel del saker att gilla. Som det här:


Lyxig fruktsallad to go är kalas. Om man blundar för hur mycket förpackningar det där landet måste generera per år.


Starbucks. För att öva inför USA-resan.


Allt blir så mycket godare om man får äta det i kina-pappersboxar.

 
Landet med världens snyggaste telefonkiosker, brevlådor, bussar… 


…och giraffer. Alla skulle matcha mitt kök så bra.


Gratis, helt ok offentliga toaletter. Man vet aldrig när man behöver dem. Men när man väl gör det behöver man inget annat.  

Studier

Just nu läser jag medie- och kommunikationsvetenskap på halvtid och distans. Intressant, men senaste uppgiften har bara lämnat mig blank i huvudet. Så detta var vad som krävdes för att jag skulle kunna uppbåda ork att ta tag i det knepiga:


Vetevärmare för ömma axlar. Veckan efter London ska jag köpa mitt nya årskort på gymmet.


Te. Vad annars.


Här kommer kanske något av ett wildcard: Opera!


Och så det bästa med hösten, att man äntligen kan börja tända massa ljus igen. Och jorå, allt sammantaget gav hyfsat med resultat.

Australien & U2

Jag och Nicklas ska åka till Australien, Sydney i november, och vi tänkte då passa på att gå och se U2 den 13 november. Jag har konsertbiljetter! Enda kruxet är att jag har för många biljetter, närmare bestämt fyra när vi bara behöver två. Så om någon skulle få för sig att åka till Sydney och dessutom är lite sugen på en U2-konsert, skriv något i gästboken. Eller förresten, ska ni till Sydney under dessa datum är det inte valfritt, då måste ni gå och se U2. Word.